walkthisline.blogg.se

Det var det han sa att jag gjorde jämt.. Men här får jag faktiskt det! Och även om de inte är i mitt bästa intresse måste jag göra det lite.. För jag blir ibland tokig av alla tankar..

Att han nu har åkt till australien det känns sådär, har liksom trubbats av lite känslor. Känns som att våra förhållande kansje bara va en dröm. Det känns inte verkligt längre därför känns han som en figur, någon konstig pappbild som jag inte känner. Det är ju inte min fina kille som avgudade mig som alltid sa att man hade tid för en puss å kram, han som sprang efter mig vart jag än gick, som frågade vad jag skulle göra om jag så bara skulle på toa, han som dagen innan han stack sa att det var bara i min fantasi han skulle sticka. Han sa att han älskade mig och att planerna var som alltid, vi skulle ut och resa sedan hitta nåt jobb, boende slå oss ner på lansdet och skapa ett liv å en familj..

 

Så därför är det svårt att fatta!! Hur man kan sticka utan att säga att man inte ska komma tillbaka, sedan inte höra av sig på två veckor och då säga att nu är det bara så här! Ingen ide´att pratat om de som varit för det funka inte..

Men jag tänker att kärleken fanns ju, jättestark var den! och tyckte han att allt bara va mitt fel, att han va tvungen att va arg för att ja var jobbig, han var tvungen att skrika på mig för att jag inte fatta osv men jag tycker att om man säger att man ska resa och jag ger ett förslag och han säger nej dit vill inte jag, har jag då inte rätt att fråga varför och få en bra motivering??

Är det då jag som är knäpp för att jag vill veta när jag säger att det är ett land som jag gärna vill åka till..

Jag tycker också att om han älskade mig så högt som han sa och bara tyckte allt var mitt fel men trodde de skulle bli bättre om ja fick rätt hjälp borde då inte han stanna kvar och se om de faktiskt kanske blir bättre??  Det skulle till mycket problem för att jag skulle lämna honom, i nöd och lust ju!!

 

För mig är det uppenbart att han flyr, eller har jag fel?? Är det jag igen som ältar och leker psykolog?

Men hans mamma var en flyende och hon hoppades att han inte var det, han själv sa att han var en grubblare som inte visste vart han hörde hemma, tills han träffade mig.. Men han hade ändrat sin livsplan ganska drastiskt på kort tid typ 3gr innan han träffade mig och då blev det han&jag-resa-hus-bo/försörja oss på landet men alltså

typ 2-3 veckor efter han lämnat mig och min familj som han inte heller sa ens hejdå till så har han bestämt att han skulle åka till australien som i vissa av våra bråk han var mkt noga med att säga att han inte ville åka till, han hade aldrig haft det som nåt drömland och tyckte mest det var syrt där.. Jag ville åka till australien, det är ett av mina drömland... Vafan!??

Är jag knäpp??

Och han åker med några okända randoms från nån resesajt,, han som inte ens ville träffa våra vänner här hemma..Han är lite av en tyst loner men kan ju tydligen om han vill...
och säkert kommer han hålla på med nån tjej.. fattar det inte, känns så himla lurad!!