walkthisline.blogg.se

Det är ungefär 3 månader sedan jag bröt ihop totalt. Men det börjar kännas lite lättare nu.. Så om det är någon som mår skit, ta detta från mig. Jag har i olika perioder i mitt liv mått riktigt uselt och skit. Har inte förstått meningen med mitt liv, varför leva om livet bara är fyllt med smärta?! Jag har fortfarande mycket smärta som kommer och river tag i mig ibland när jag tydligen låtit bli att tänka på han, ensamheten, sveket, oron och stressen inför framtiden. Har även kommit på att jag inte vill tillåta mig själv att må bra för länge. Min ätarcoach sa till mig förra veckan att jag måste tillåta mig själv att vara bra, må bra och vara snäll emot mig själv! Jag är värd saker! Har tänkt väldigt mycket på detta och fast jag redan vet om mycket i min historia så kommer jag hela tiden på nya saker! Jag har alltid haft pojkvänner, jag har varit någon ioch med dem, har jag nån är jag nån, lyckas jag fixa nån annan strulpelle så är jag själv mkt bättre än om jag är med en vanlig snäll kille. Men detta är ju fel! Min nya individual mbtpsykolog han killen, sa att jag pratade som att killar var en drog för mig. Inte att jag hade många alltså men utan att jag var beroende. Jag har ju alltid bytt beroenden, har jag haft ett struligt förhållande har det kanske gått bättre med maten, men jag kanske har druckit/shoppat mer plus mått psykiskt jävla illa pga relationen, sen har det tagit slut och jag har hamnat i en hetsätarperiod osv Så fortsätter det runt runt. Men jag har aldrig varit helt fri. Förutom nu! Helt fri är jag inte.. Men.. jag har ju chansen! Att försöka iallafall. Jag är singel(hatar det ordet) ovant.. för första gången och längsta gången! Jag håller på och tar tag i alla delar, psyket, maten. jag har fått ett nytt jobb. Har ingenstans att bo men okej. Jag har alltså nu fått hjälp från flera håll men måste såklart göra det tuffaste jobbet själv. Men jag har chansen nu, att INTE byta beroende utan istället bli FRI!

 

Jag ska alltså försöka ta hand om mig själv, bara göra saker som jag mår bra av! Lära känna mig själv lite bättre, se till att göra bra mat till mig själv, motionera för att jag mår bra av det, leva sunt som får mig att må bra. Man behöver inte må dåligt!! Jag ska bli stark i mig själv, lära mig säga NeJ. Säga vad jag tycker och känner, ta reda på vad JAG vill ha för relation. Jag tror verkligen att det finns nån därute till mig som jag kan bli riktigt lycklig med där man inte behöver "stå ut" med saker, inte behöver känna smärta och rädsla. Frågan är åter igen vart jag ska finna han?!
 Men jag ska inte ge upp. Jag är som sagt ganska fram och tillbaka, upp och ner i mitt mående och mina känslor men jag har ändå haft en del positiva känslor den senaste tiden, fler glädjerus och "sitta i bilen för mig själv och skrika av glädje" moments har det också funnits.

 

Tänk om jag kan lyckas nu! Det vore ju absolut fantastiskt! Tänk om jag blir så stark och så snäll mot mig själv att jag känner igen en dålig relation direkt och inte tillåter mig att vara i den.! Tänk om jag blir jättetuff och fri och lycklig och en hel del annorlunda om jag lär mig att leva lite mer för mig själv!

 

Wow.. Jag hoppas verkligen att det går vägen, att jag orkar!

Jag försöker tränga undan ångesten när den kommer, kanske inte heller så bra men jag orkar inte just nu.

Jag ska iväg på en liten spontanresa nu också! Ska bli så himla skönt! Jag och en vän. Sedan är tanken att jag ska stanna kvar ett tag själv, om jag vågar. Hoppas det.

 

Hoppas Ni mår bra. Ta hand om Er själva för det är Ni värda!