Allt möjligt
Har varit på ett möte idag eller två, har tvingat mig till sjukan igen för att utesluta att det inte är nåt otäckt jag har.. Lite hypokondriker, men better safe than sorry! Det är inte så ofta jag är sjuk så att jag måste va hemma för vård av sjuk mig, jag tål rätt mycket. Men däremot OM det väl är nåt så inbillar jag mig alltid det värsta och har haft alla möjliga svåra diagnoser. Men jag har också alltför mycket erfarenhet än vad som borde vara okej från allvarliga sjukhusmissar. Jag har själv fått under ca 3 års tid tjatat fram till de äntligen hittade att jag hade ett allvarligt fel i njuren som kunde blivit livshotande om det inte åtgärdas.. När det väl åtgärdades så gjorde de flera allvarliga fel som aaaldrig hänt förr och gjorde mig sjukhusrädd för alltid:(
En nära släkting till mig blev alltför sent hjälpt med sin bröstcancer och de missade flera stora grejer som gjort att hon kanske kunde räddats. De missade även att hon var gravid då hon var under behandling. Som tur var klarade sig bebisen men hon gjorde tyvärr inte det...
Sen var jag på mitt möte hos ätstörningskvinnan och hon gav mig lite tips som jag förvisso redan vet om men som alltid är bra att bli påmind om då jag gärna glömmer bort att göra saker som är bra för mig. Jag är ju värd lika mkt som nån annan om inte mer för hur man än lever är det ändå en själv man är tillsammans med mestadelen av tiden! Jag vill gärna göra saker för andra, jag vill att de ska må bra, ha det bra och känna sig omhändertagna av mig och jag vill att de ska tycka att jag är bra och duktig. Men alltför ofta glömmer jag bort att jag själv måste tycke det också! (och att alla jag försökt ta hand om kanske inte heller vill eller går att ta hand om och det är inte mitt fel-kom ihåg!) Jag fick lite papper då jag ska skriva som en matdagbok, då blir det att ljuga då.. Nej jag ska försöka inte göra det men det kan ju hända att jag skärper mig lite för att andra ska se det.. Vi får väl se... Bara jag blir bättre från den här jäkla sjukan så jag kan komma igång och röra mig lite också!
Är en väldigt dålig ursäkt att jag kan inte äta rätt än eftersom jag inte kan motionera men det är lite så jag tänker. Men nu är jag faktiskt sugen på att försöka komma i form igen, de tar ju himla mycket längre tid än att lägga på sig alla de här valkarna jag har fått...
Jag funderar också på de här dokussåporna som innefattar dejting.. Är det nåt? Jag o mina vänner har skojat om det men jag skulle tycka det var pinsamt.. Inte för att det är pinsamt att söka kärlek, jag menar det är inte så lätt att bara hitta nån ute på gatan och att bara vänta funkar ju inte heller... Jag har aldrig ens internetdejtat, många där är nog bara ute efter en sak känns det som. Men samtidigt finns det många seriösa också och man har ju chansen att från början säga vad man vill ha och är ute efter så vvarför inte..
Det jag tycker är pinsamt är väl egentligen inte att va med i tv o om hela sverige ser mig, va gör det? jag ska inte träffa så många av sveas invånare utan det är nog mer dem i samma stad jag tänker på.
Varför? Jag vågar ju inte ens gå till affären för att nån ska se mig och de tänker att jag är hon den där hopplösa som aldrig har kvar sina killar, hon är så värdelös och dålig... Nu är det säkert inte så många som tänker så men om de gör det OCH?? Folk vill ju alltid ha nåt att prata om, alla gillar väl o skvallra av olika anledningar, de som är elakast brukar väl ofta själva ha problem som de vill ta bort fokuset ifrån, känns ju som att det är väldigt mkt skitsnack i mindre städer och för varje mun det går till läggs det alltid på några smaskiga detaljer,, Men egntligen, jag ska inte bry mig, låt dem snacka.. Jag vet ju att min närmsta krets är dem som gillar mig och de snackar inte skit och det är ju bara dem jag umgås med och bara det jag borde bry mig om...
Jag ska lära mig gå rak i ryggen och stolt vart jag än gå och inte bry mig om vad andra säger el vad jag tror att de tycker, huvudsaken är ju att jag vet vem jag är och vad jag tror på!!
Så om det nu leder till äkta kärlek att va med på tv eller radio el nätet så borde det väl vara värt det...!?
Hoppas Ni har en skön freitag. Jag är själv och det är rätt skönt men samtidgt lite ångest...
Vill ju egentligen va någon annanstans...
<3