News...
Hoppas att Ni alla mår bra!!
Var ju otroligt länge sedan.. Har inte haft varken motivation tid eller lust har väl inte riktigt det heller..
I korta drag; En del har hänt, efter min underbara utlandsvistelse så blev jag lite som pånyttfödd!
Jag mådde myucket bättre, jag kom hem och började jobba tyvätrr på ett riktigt ruttet jobb som kunde få vem som helst att stupa psykiskt. Så jag försökte i 2 mån sen sa jag upp mig och det kändes mycket skönt!! Jag började träna och gick till min ätstörningspedagog. Jag åt bättre. Ett bakslag var dock att MBTutbildningen jag blivit LOVAD av flertalet psykologer drogs tillbaka i 1,5 år då en annan i gruppen var från samma by som mig. Jag blev såklart väldigt uppriven och det kändes tungt, jag är inte ens säker på att de får göra så enligt lag!
Jag hade god lust att gå och hänga mig utanför deras dörr men kände med min nyvunna energi att det inte var värt det! Tycker bara att det är förjävligt att det ska va så svårt att få psykisk hjälp i detta land.. Annan sjukvård har du inom 3månaders garanti på! Sjukt...
Sommaren flöt på fort som bara den, hade mycket att göra fast jag vet inte riktigt vad.. Kom igång riktigt bra med min springning, löpte 1mil var å varannan dag å de va riktigt kul!!
Häll mig borta från karlar gjorde jag med trots att de en liten period var mkt utgång på helgerna med en annan vilsen själ.. Sedan en dag så träffa jag en kille som jag vet vem det är men aldrig tänkt på i såna banor , våra vägar möttes å vips hade jag träffat en kille som ja va attraherad av fysikt, vi hade riktigt kul ihop, han skrattade åt mig, han fick mig att skratta, det kändes enkelt, vi kunde prata om det mesta, han verkade ömsint och vänlig men kanske lite surskallig och aningens rädd.. Men vi lekte förhållande unde några veckor när de plötsligt sa stopp..
Han visste inte va han ville, nåt fattades, han va kanske inte över sitt ex, han ville bara jobba o bli rik, fast jag hade allt han ville en flickvän skulle ha,, å genast kom spelet igång, vill han träffas el inte, ska jag bli honom underdånig osv...skit! Jävla karlara,,, fattar inte hur de tänker..
Men får väl hoppas att de är som SHM sjunger; Dont you worry Child, heavens got i plan for u...
Jag hoppas det! Undrar bara när den ska bli av!
Kom in i ett litet depp, fanns plötsligt inte så mkt att göra, låg mer i sängen å gick runt å våldnande mig..
Mor sa att vi skulle åka utomlands, då vi aldrig har gjort nåt tillsammans kändes detta väldigt skrämmande och ovant men vill ju gärna komma till främmande länder och som vanligt så trivs jag under stjärnorna vid havet och verkligen njuter, då känner jag mig fri!!
Vi blev faktiskt inte osams men vi connectade heller inte så som jag kanske alltid önskat men kanske får acceptera att de är som det är.. Man kan ju inte få allt..
Men vore kul att få nåt iaf;)
Jag kom tyvärr av mig med mat och träning där så nu har jag gått upp lite igen trots att jag lovat mig själv att inte fetta på mig igen, älskar att va smal!! Men just nu älskar jag socker och finner inget motiv i löpning.. Tyvärr..
Men vet att de är väkl bara jag som kan ändra på detta m,en fan går ssååå trögt.. Svårt att starta..
Har börjat jobba på dagis också, faktiskt rikitgt kul oftast och så mkt lugnare och skönare än restaurangbranschen! Har en speciell pojke som haft en jobbig uppväxt och som har nåt slags problem, men vi kommer bra övverrens och jag önskar verkligenm att jag kunde hjälpa honom<3
Har också skaffat mig två hästar jag ska utbilda och sedan sälja och kanske kunna tjäna lite pengar på. Riktigt roligt men mycjket jobb så man är ju aldrig ledig.. Kommer nog bli tufft att sälja dem också, men vi får se.
Känner mig inte speciellt social annars, men skulle gärna vilja ha en egen gård, egna djur och företag och gärna min egna snälla, snygga, tuffa, arbetsamme, lojale bonde.. Vore ju drömmen!
Lite funderingar på usa också men vet bara inte hur ja ska gå till väga...
Känner att jag vill börja få ording på mitt pussel nu iaf!! Jag är redo!!!!
Kärlek till världen<33